Den som lever får se
Kära stammisar! Jag veeet att det är galet dött här och det beror på flera olika saker:
1. Jag har inget Photoshop längre. Har man en gång haft det så blir det så tomt utan. Det krävs ju så lite för att en bra bild som är lite för mörk ska bli lite ljusare och därmed perfekt.
2. Instagram. Det är precis som en fotoblogg - fast enklare, smidigare och effektivare. Nackdelen är att alla inte har Instagram och att bilderna jag lägger upp där är mobilbilder (alltså inte samma kvalité som med systemkameran).
3. Jag har inte mått helt hundra skulle man kunna säga.
4. Att blogga tar tid. Särskilt om man är kräsen som jag. Det liksom måste bli så som jag har tänkt eller bättre annars får det vara.
Ja så är det, men jag saknar faktiskt att ha bloggen igång och funderar ibland på att ta upp fotandet med ordentlig kamera igen. Men jaa... Det har ju sitt pris förstås... Är det värt det? Hm, den som lever får se. :)
En vintermysig julkram till er alla!
Ps. Som plåster på såren bjuder jag på några bilder från Instagram. Dock har blogg.se ändrat om en massa på sistone så inget är sig likt och bilderna blir små (men om ni klickar på dom blir dom större).
Det var höst och jag åt en god glass fast att det var kallt ute.
Jag köpte mig ett par vinterpjucks och var tvungen att föreviga denna mysiga hörna.
Jag pimpade min mobilsladd och var barnvakt åt söta Merry (och hennes två fina syskon).
Vintern kom och jag tände ljus och jag tror minsann att jag är lika kär i vintern som i hösten.
Ps2. Detta inlägg har tagit mig minst en timme att fixa iordning för att jag är så himla pedantisk och måste formulera om varenda ord typ tusen gånger innan jag blir nöjd. Då förstår ni att jag inte bloggar så mycket va?