...

"You lighted a flame in my cold winterland and I'm alright couse you're always by my side"

Jag är så vansinnigt glad över att Jesus finns i mitt liv. Jag förstår inte allt som händer här i livet, men utan honom är jag ingenting. Utan honom finns jag inte längre. Han har räddat mig. Hur sjutton kan folk välja bort en Gud som är alltigenom god och som älskar ALLA människor så djupt att det inte ens går att förstå? Hur sjutton kan folk välja bort en Gud som vill finnas till hands dygnet runt och som alltid är redo att ställa upp? Hur sjutton kan folk välja bort Jesus som utan att vi ens behöver be om det bär alla våra problem och sorger åt oss? HUR? Jag fattar inte. Eller jo, jag kan förstå att vissa känner sig brända av kyrkan eller av människor som behandlat och hanterat saker på ett illa sätt. Men det är inte Guds fel. Det är människors fel. Och Gud förlåter dom för det. Och visst kan jag förstå att en del upplever krav och press i kristna sammanhang. Det är inte konstigt. Men det är inte heller Guds fel. Man ska heller inte tvinga folk in i tro. Det är upp till var och en. Alla är inte redo. Men dom som är redo. Hur kan dom välja bort Gud? Han som trots allt bara vill älska oss och ta hand om oss. Hos honom kan du bara vara precis som du är och du kan också lita på att han leder dig rätt.

Jag säger inte att det är lätt att vara kristen eller att det är lätt att alltid tro på någonting större. Absolut inte. Livet är väldigt tufft. Och ibland är det tvärtom, så lekande lätt att man kan undra varför man ens skulle behöva en Gud när man klarar sig så himla bra själv! Men vet du vad jag tycker? Jo, att det är värt att ha Gud vid sin sida ändå! Oavsett om man är lycklig eller inte. Den kärlek och trygghet och hjälp som Gud kan ge är oslagbar! Den hjälp som han kan ge är inte i närheten av den hjälp vi kan få från människor. Den kärlek och trygghet som han ger fyller oss på ett helt annat plan än vad människors kärlek och trygghet gör. En helt annan nivå. På områden vi inte visste fanns. På områden som är viktigare än vi kan se. På områden som vi mår bra av att dom fylls. När människors hjälp inte hjälper så hjälper Gud. Han kommer in där människor inte kan komma in. Men vi måste tro på det för att det ska fungera. Gud tränger sig inte på oss om vi inte vill det. Men när vi väl valt att tro på Gud är det bästa att Guds kärlek och trygghet alltid finns där. Bara en bön bort. Eller bara en tanke bort. Eller inte ens det. Man kan bara ta emot. Öppna sitt hjärta och låta något större älska oss gränslöst och hjälpa oss längs med livets väg.

Och visst behöver vi närhet, kärlek och trygghet från människor. Självklart. Men jag tror vi behöver det från Gud också. För han kan ge det människor inte kan ge. Han kan göra det människor inte kan göra. Han kan höra det människor inte kan höra. Han kan se det människor inte kan se. Och det vill inte jag välja bort i alla fall. Vilken förmån att få ha en Gud liksom. Och jag har inte ens gjort mig förtjänt av allt det han kan ge mig!